Digitaliserinsgprojektet "Journal Digital" har en lång förhistoria som inte bara är av akademiskt intresse. En tid gick projektet under namnet "1900-talets historia i rörliga bilder - online för forskning", men egentligen daterar sig användandet och förevisandet av detta, landets äldsta filmmaterial, tillbaka till 1960-talet och en man vid namn Gardar Sahlberg.

Han hade sedan 1940-talets början varit anställd på SF som litterär rådgivare, men hyste även ett stort intresse för den dokumentära filmens historia. I ett PM "angående Svensk Filmindustris journalarkiv", daterat "Filmstaden, Solna den 6 februari 1962", påpekade han till exempel att "i synnerhet den levande bilden, utgör ett värdefullt komplement till de litterära historiska och kulturhistoriska dokumenten. Det är också påtagligt att människans bildmedvetande befinner sig i snabb utveckling. Om också den stora allmänheten av idag visade sig sakna blick för vad som hände för femtio år sedan, kan det tänkas att den i framtiden nått en sådan mognad, att den ser hundraåriga journalfilmer med samma intresse som den nu läser "Svenska folkets underbara öden". Den rent pedagogiska faktorn spelar här också en viktig roll. Låter vi nu detta material gå till spillo, kan eftervärldens dom över vår generation bli hård."

Den något bittra tonen i detta PM kom sig av att Sahlberg var besviken över den uteblivna ekonomiska framgången med sin kompilationsfilm När seklet var ungt, som hade producerats av SF och haft biografpremiär 1961.