Dessutom var fonograferna i början väldigt dyra - cirka 700 kr 1889, då inkomsten för en jordbruksarbetare var 142 kr/år - vilket gjorde att det inte gick inte att sälja många apparater. Istället sökte Ruben koncessionärer som skulle fortsätta förevisningarna i olika delar av landet.

Det stora uppsvinget för Fonograf och Grafofon, som nu blivit två olika varumärken med sinsemellan utbytbara cylindrar, kom under åren 1896-1897. Det varade några år in på 1900-talet, fram till det att grammofonen tog över marknaden.

Under dessa år kom den stora massproduktionen av fonografer igång, framför allt i USA, Frankrike och Tyskland, och priserna sjönk drastiskt. Genom att apparaterna nu drevs med urverksfjäder istället för med batterier eller trampa, blev de både mindre, billigare och lättare att använda.